Ett till steg framåt
Jag har en längre tid funderat på hur jag ska kunna hålla igång träningen av hästarna hela året då jag inte kan longera dem i perioder. Under hösten och våren är hagen alldeles för lerig och i december brukar marken vara stenhård.
Men igårkväll tog jag en ridtur i skogen med Nacho och vi hittade äntligen en alldeles underbar stretch i både skritt och trav. Att jag efter ridturen hade svårt att få honom att släppa bettet är ju beviset på att jag lyckades fint med ridpasset:) Nacho brukar ju tappa allt fokus ute i skogen och springa på med huvudet högt och sänkt rygg. Så igår testade jag något nytt nämligen att göra lite öppnar eller i vårt fall lite lätt bogen in och det gav kanonfint resultat:) Efter några steg med bogen in i trav och aktiverande av inner bak så kunde jag släppa honom rakt fram och han sökte sig till bettet och stretchade fullt ut:) Att det skulle vara så enkelt hade jag inte trott. Jag har ju tidigare jobbat mycket med att flytta honom fram och tillbaka över skogsvägarna utan resultat så jag trodde inte att detta skulle funka heller men som tur var hade jag fel. Så nu kan jag använda mig av bogen in och så fort han drar upp huvudet så begär jag några steg igen osv osv. Egentligen ganska självklart.
Nu känns det som om jag faktiskt ska kunna jobba på ett bra sätt även i skogen och blir därför inte lika beroende av en fungerande ridbana.
Ett träningsår för oss kommer se ut lite såhär. April/maj-sept/okt har jag möjlighet att longera dem i hagen. Okt-nov kan jag rida i skogen och kanske jobba lite för hand (hatar att rida i mörker) ska försöka åka till ridhus ibland också. Dec brukar vara stenhård mark utan snö så då blir det skritt enbart eller så får de nog faktiskt vila helt. Tidigare år har jag hållt igång dem men jag vet inte om det ens är värt det. Jan-mars så har vi snö oftast och då kan jag både longera och rida ut för fullt. Hästarna brukar vara superpigga och behöver mycket motion den tiden på året. Tänk om man hade haft ett eget ridhus...
